"Finden" - Konjugation av det tyska verbet

Vill du lära dig ett språk snabbare?

Rätt app kan göra hela skillnaden.

Gör detta gratis 30-sekundersquiz och hitta appen som hjälper dig att lära dig snabbare.

Starta quizet

Det tyska verbet “finden” (att hitta) är ett vanligt och mångsidigt verb som används i olika sammanhang. Dess konjugation över olika grammatiska tider möjliggör exakt kommunikation på tyska. Låt oss titta på konjugeringen av “finden” över olika tempus.

 

Presens

I presens, “finden” konjugeras enligt följande

Ich finde (Jag hittar)
Du findest (Du hittar)
Er/sie/es findet (Han/hon/det finner)
Wir finden (Vi hittar)
Ihr findet (Ni hittar alla)
Sie finden (De hittar)

 

Enkelt förflutet

I det enkla förflutna är konjugationen av “finden” ändras något:

Ich fand (Jag hittade)
Du fandest (Du hittade)
Er/sie/es fand (Han/hon/det hittade)
Wir fanden (Vi hittade)
Ihr fandet (Ni har alla hittat)
Sie fanden (De hittade)

 

Framtida tempus

För att uttrycka framtiden använder tyskan presensformen “werden” (att bli) följt av infinitiv av huvudverbet, “finden” i det här fallet:

Ich werde finden (Jag kommer att hitta)
Du wirst finden (Du kommer att hitta)
Er/sie/es wird finden (Han/hon/den kommer att hitta)
Wir werden finden (Vi kommer att hitta)
Ihr werdet finden (Ni kommer alla att finna)
Sie werden finden (De kommer att hitta)

 

Perfekt presens

Perfekt presens på tyska bildas med hjälp av hjälpverbet “haben” (att ha) eller “sein” (att vara) kombinerat med huvudverbets presens particip, “gefunden” (funnen) för “finden”:

Ich habe gefunden (Jag har hittat)
Du hast gefunden (Du har hittat)
Er/sie/es hat gefunden (Han/hon/den har hittat)
Wir haben gefunden (Vi har hittat)
Ihr habt gefunden (Ni har alla hittat)
Sie haben gefunden (De har hittat)

 

Perfekt förfluten tid

Perfekt i förfluten tid, även känt som pluperfekt, bildas på samma sätt som perfekt i presens men med användning av förfluten tid av “haben” eller “sein” med det förflutna participet av “finden”:

Ich hatte gefunden (Jag hade hittat)
Du hattest gefunden (Du hade hittat)
Er/sie/es hatte gefunden (Han/hon/det hade hittat)
Wir hatten gefunden (Vi hade hittat)
Ihr hattet gefunden (Ni hade alla hittat)
Sie hatten gefunden (De hade hittat)

 

Perfekt futurum

Perfekt futurum anger en handling som kommer att ha avslutats vid en viss tidpunkt i framtiden. Det bildas med futurum av “haben” eller “sein” följt av particip i förfluten tid av “finden”:

Ich werde gefunden haben (Jag kommer att ha hittat)
Du wirst gefunden haben (Du kommer att ha hittat)
Er/sie/es wird gefunden haben (Han/hon/den kommer att ha hittat)
Wir werden gefunden haben (Vi kommer att ha hittat)
Ihr werdet gefunden haben (Ni kommer alla att ha funnit)
Sie werden gefunden haben (De kommer att ha hittat)

 

Villkorlig stämning

I den villkorliga stämningen är böjningen av “finden” är som följer:

Ich würde finden (Jag skulle tycka)
Du würdest finden (Du skulle hitta)
Er/sie/es würde finden (Han/hon/den skulle finna)
Wir würden finden (Vi skulle hitta)
Ihr würdet finden (Ni skulle alla finna)
Sie würden finden (De skulle hitta)

 

Konjunktiv

Konjunktiv på tyska uttrycker osäkerhet, önskningar eller hypotetiska situationer. Böjningen av “finden” i konjunktiv är:

Ich fände (Jag skulle tycka)
Du fändest (Du skulle hitta)
Er/sie/es fände (Han/hon/den skulle finna)
Wir fänden (Vi skulle hitta)
Ihr fändet (Ni skulle alla finna)
Sie fänden (De skulle hitta)

 

Imperativ

Imperativ används för att ge kommandon eller order. Böjningen av “finden” i imperativ är:

Find(e) (Hitta!)
Findet (Hitta! - för adressering av flera personer)

Vill du lära dig ett språk snabbare?

Rätt app kan göra hela skillnaden.

Gör detta gratis 30-sekundersquiz och hitta appen som hjälper dig att lära dig snabbare.

Starta quizet