Reflexiva verb på franska

Reflexiva verb i det franska språket spelar en viktig roll i den dagliga kommunikationen. De gör det möjligt för talare att uttrycka handlingar som en individ utför på sig själv. Dessa verb kan vara lite förbryllande för inlärare, men de är en viktig del av att behärska fransk grammatik. I den här artikeln ska vi titta närmare på de reflexiva verben, hur de bildas och hur de används i meningar.

 

Definition och utformning

Ett reflexivt verb är ett verb där subjektet och objektet är samma person, vilket innebär att verbets handling utförs av subjektet på sig självt. På franska bildas reflexiva verb genom att reflexiva pronomen läggs till verbets infinitivform. Dessa pronomen varierar beroende på subjekt och verbets tempus. De vanligaste reflexiva pronomenen är “me,” “te,” “se,” “nous,” “vous,” “se,” som motsvarar "myself", "yourself", "himself/herself/itself", "ourselves", "yourselves" respektive "themselves".

 

Användning av reflexiva verb

  1. Daglig rutin: Reflexiva verb används ofta för att beskriva dagliga rutiner och personlig hygien. Till exempel, “Je me lave” betyder "jag tvättar mig själv".

  2. Känslor och tillstånd av varande: Dessa verb kan också uttrycka känslor eller tillstånd. Till exempel “Elle se sent heureuse” översätts till "Hon känner sig lycklig."

  3. Ömsesidiga åtgärder: I vissa fall anger reflexiva verb ömsesidiga handlingar mellan två eller flera personer. “Ils se parlent” betyder "De talar med varandra".

  4. Verb med reflexiv form: Vissa verb på franska är alltid reflexiva, och de är inte meningsfulla utan det reflexiva pronomenet. Till exempel “s’asseoir” betyder "att sitta ner", och det måste alltid vara reflexivt: “Je m’assieds.”

  5. Reflexiva verb i Passé Composé: I förfluten tid böjs reflexiva verb med hjälpverbet être.” Till exempel, “Elle s’est levée” betyder "Hon reste sig upp."

 

Konjugation av reflexiva verb

Att konjugera reflexiva verb kan vara lite knepigt. I presens föregår det reflexiva pronomenet verbet och verbändelserna justeras därefter. Till exempel:

  • Je me lave (Jag tvättar mig själv)
  • Tu te laves (Du tvättar dig själv)
  • Il/elle/on se lave (Han/hon/personen tvättar sig själv)
  • Nous nous lavons (Vi tvättar oss själva)
  • Vous vous lavez (Ni tvättar er själva)
  • Ils/elles se lavent (De tvättar sig själva)

I förfluten tid, som nämnts tidigare, använder reflexiva verb hjälpverbet “être,” och det förflutna participet överensstämmer med subjektet i fråga om genus och numerus. Till exempel:

  • Je me suis lavé (jag tvättade mig, om subjektet är maskulinum singularis)
  • Elle s'est lavée (Hon tvättade sig, om subjektet är femininum singularis)
  • Nous nous sommes lavés (Vi tvättade oss, om subjektet är maskulinum plural)
  • Elles se sont lavées (De tvättade sig själva, om subjektet är femininum plural)